Fresno part I
Forts. av "Immigrera aldrig..."
Efter att ha lämnat flygplatsen med alla coowboys i Denver flög jag sista 2 timmarna till Fresno i ett pytteplan såntdär som är ungefär lika stor som en normalstor buss å tar kanske 30-40 passagerare lr nått. Jag fick sitta bredvid massa unga tjejer å nåra killar som hade vart på nån slags resa till Europa, typ åkt genom nån organisation lr nått ni vett, typ som en språkresa. Iaf vi det här laget börja jag bli otroligt trött, vart vaken ca 20 timmar om man inte räknar den lilla stela sömn jag fick i mig över Atlanten. Inte hade jag ätit nästan nånting heller, åt en grymt stabil frukost på Arlanda å sen den lilla pyttiga lunch man fick på planet, jag fick halva grannens låda med men det hjälpte inte såvärst mycket, blev inte nära på mätt iaf.
Som ishockeyspelare så spenderar man enorma mängder tid på att åka buss, flyg, bil osv mellan spelplatserna å det förekommer alltid endel aktiviteter ombord, tex kortspel, filmtittande osv, jag brukar dock sova endel så jag har utvecklat ett sätt att kunna slagga nästan hursomhelst varsomhelst. Så på det här lilla planet som ni förstår inte världens bekvämaste försökte jag ändå få i mig lite sömn. Att luta huvudet fönstret va ungefär som å luta det mot en stenvägg när någon körde med betongborr på andra sidan. Det va kort sagt ett öronbedövande ljud från motorerna hela vägen. Jag halvslumrade ändå största delen av dom där 2-2,5 timmarna. Till min förskräckning vaknade jag upp bara nån halvtimme eller så innan landning utav att folk, däribland flygpersonalen hade samlats runt en av reseledarna till den där gruppen framför mig. De höll på med den där syrgasmasken. "Jaha tänkte jag det fattas ju bara det, är vi påväg å störta nu också, aa fyfan jag ska klara det här med, jag är alldeles för stark för å dö." Men efter att jag vaknat till lite å insett att det bara var honom de satte på masken på å ingen annan använda dom så förstod jag att det va lugnt. Det var dock dåligt med syre i det lilla planet så mannen hade kollapsat, tuppat av, av nån anledning så de ringde på ambulans som väntade på honom å tog emot honom när vi kom till flygplatsen. Det kändes ändå lite olågiskt, det fanns ju små tjejer, mycket klenare individer än den här vuxna mannen på planet å ändå var det han som kollapsade. Ologiskt men det måste ha funnits andra bakomliggande orsaker.
Väl på plats på Fresno flygplats längtade jag bara precis som i planet innan att få komma på plats efter den långa resan, få en säng å gå direkt å lägga sig. Jag hade blivit tillsagd att de skulle möta upp mig på flygplatsen. Efter jag hämtat ut bagaget å kollat runt lite så träffade jag också på en kille i Fresno Monsters piké. -"Hey how was the flight?", Han berättade vad han hade för uppgift inom organisationen å det var typ marknadsföringsansvarig lr ngt liknande. Iaf, "So are you ready to go play a game?", - "Öhm, are you serious?" var väll ungefär mitt svar. "Yes we have a game in 25 minutes, Coach wants to see you right away."
-"You are to play hockey arent you?", .... "Yes I am." Hade lust å totalsåga honom men ville inte göra mig osams lr att dom skulle tycka att jag var klen. Så halvt arg å halvt segerlysten, nu skulle jag tamejfan visa dom där jävla jänkarna, så satt jag där å va trevlig mot honom frågade lite om staden å organisationen osv medans vi åkte dirket från flygplatsen till rinken. Det var bara en sak, jag hade inte ätit nå nästan på hela dagen, alltså ca 25 timar vi det taget pga tidsomställningen. Så jag frågade honom om jag kunde få käka nått innan matchen, om dom hade nå mat jag kunde få eller så. "Yes of course, we have plenty of food at the rink". Det har man hört fler gånger under året, att det är lugnt dom har massor med mat på rinken. Ja, visst men vafan är det för mat då ? (Jo det är flottiga pommes, hotdogs, chicken nuggets, med ketchup, muffins å pretzels. Kallar man det mat å spela match på ???) Ja, dom har ju en lite annan syn på det där här, bara en inflikning...
Så återigen till historien, jag var superduper-hunrig, vilket i mina mått mätt betyder att jag kunde ha ätit upp en hel häst själv. Men jag visste att jag absolut inte kunde låta hungern ta över när jag hade match direkt efter jag käkat. Han ringde coachen å bekräftade att vi var påväg. När vi var framme vid rinken var Maincampen i full gång, hela ishallen full med grabbar å trunkar överallt. Iaf så fick jag en varmkorv med bröd, otrligt flottig jävel å så frågade jag om jag kunde få nån frukt, då fixade han fram en näktarin åt mig å så såklart en gatorade å dricka. Så introducerade han mig till huvudtränaren. Jag satte mig å käkade å kolla på matchen som pågick. De hade beslutat sig, eftersom bilfärden från flyget tog lite längre än väntat att jag inte skulle hinna med nästa match som de tänkt så nu hade jag nån timme på mig å göra mig i ordning istället.
Så jag åt upp lät maten smälta ca 3,5 minut sen gick jag ner å bytte om. De hade gjort provisoriska omklädniingsrum av lakan som draperier å stolar inne i ishallen för att alla skulle få plats. När jag kom var det 200 spelare på plats, som skulle bantas ner till 23. 2 importplatser per lag å på campen fanns det, både en slovak, en sweizchare, två andra svenskar å så jag + att Markus va på ingång dagen efter. Iaf jag joggade igång å körde lite hårdare uppvärmning än vanligt för å väcka kroppen. Jag visste att jag va tvungen å värma ordentligt plus fokusera så jag inte skulle skada mig det första jag gjorde.
Kom jag ut på isen. Tekniken å skottet kändes okej, skridskoåkningen satt tycärr inte riktigt där efter bara ett ispass med Örebro innan jag åkte över. Match gick okej. Jag gjorde inte alls bort mig, jobbade ursinnigt hårt men hade väll inte så mkt läckert för mig direkt. Va inne på nått bakåt å blev bortpassad på nån give-and-go situation. Men under omständigheterna va jag ändå halvnöjd med min insats. Kände mig stark defensivt å säker med pucken.
Så va matchen över. Äntligen skulle jag få åka hem å sova. Pyttsan, jag skulle bo hos operations managern där också två andra spelare bodde. Men dom hade redan åkt hem sen tidigare så jag va tvungen å vänta på honom själv. vid kl 12 alltså midnatt "postade" dom vilka spelare som gått vidare från dagens matcher. Så han va tvungen å va kvar tills dess å sedan vänta tills alla lämnat för det var hans uppgift att låsa ishallen den kvällen... Suck. Jag väntade å väntade. Det sluta med att vi lämnade runt 01 å kom hem typ 20 min senare. Då va alltså klockan 10 på förmiddagen hemma i Sverige å jag gick upp 4 för å åka till Arlanda. 36 timmar hade jag vart vaken. Kom jag hem, tror jag fick lite fingor å mjölk innan jag la mig. Fick ja sova på en lädersoffa i vardagsrummet, med en filt jag fick av morsan. Mitt ovanför soffan satt AC-fläkten som brumma å spruta superkall luft. I de här delarna av USA går det ju inte att leva utan AC i huset. Men jag hatar kylan från dom där, luften å brummandet. Men dom tyckte väll att dom ville göra det extra skönt för mig å drog på ordentligt med kyla. Jaja, jag somnade ganska fort ändå var ju helt slut.
"You get to sleep in tommorrow, we put you in the 10 o'clock game so you can rest out". Ja men du fyfan va snällt, haha, det var väll nästan lite väl generöst av er!? :P
Jag vaknade kl 7 på morgonen, hade man sovit ca 5 timmar men va klarvaken såklart pga att klockan i sverige då var 4 på eftermiddagen. Låg å tänkte på lite av varje, lyckades väll få nån halvtimmes sömn ytterliggare innan halv 9 då det va dags å gå upp å käka frukost å dra iväg till rinken.
Andra matchen gick grymt. Jag var vansinnig inom mig samtidigt som jag var så grymt sugen på å komma igång å spela. Jag hade väll fortfarande inte någon bländade teknik därute men jag körde över allt som fanns därute. I periodpaus hyllade spelarna mig för mitt fysiska spel. "I have never seen a swede hit as much as you"- sa någon. "You're like fuckin' Kronwall out there!" sa nån annan. Jag vet inte om coacherna uppskattade mitt tokproppande lika mkt som mina lagkamrater, i efterhand kan jag tänka att de bara tyckte att jag rusa omkring å inte låg rätt i position, men just då var jag grymt nöjd med matchen. Gjorde det mesta bra med pucken med, hittade bra förstapass å tog upp pucken i banan några gånger...
Hade en till match på eftermiddan, då var jag lite nere i träsket igen, trött såklart. Hade väll inte fått världens bästa föda i mig heller. Operations managern som jag bodde hos kom ned till omklädningsrummet med hamburgare å pommes som han hämtat från In-and-out-burger, en kedja som jag tror dom bara har i Kalifornien å som dom är ortoligt stolta över, å ja visst är det goda hamburgare, helt klart men en annan hade väll föredragit lite spaghetti å köttfärsås framför dom där halvkalla svettig pommesen... Fick ju såklart läfsck med ;)
Så summa summarum tyckte jag att de tre matcherna jag fick på Maincampen; två okej insattser å en riktigt bra enligt mig själv, borde ses från coacherna som okej med, med tanke på omständigheterna alltså. Coacherna sa ju det till både mig å Markus med, att, vi vet att ni inte har vart på is sen i våras, alla killarna här har ju vart på is hela sommaren så ni kommer in i det... Jaja, jag tyckte jag hade visat att jag inte var nån "pussy" i alla fall.
På kvällen rullade Mackan in från flygplatsen, hans resa hade gått bra, inte alls lika stökig som min. Han fick träffa en värdfamilj direkt när han kom ner till hallen å de tog med sig honom till deras hus där han fick riktig mat å sova i en grym säng direkt. En annan blev återigen kvar i hallen tills kl 12.30 minst å fick sedermera åka hem å lägga sig på soffan :S
Dagen efter va det två morgonträningar, för dom som gått vidare. Två lag hade tagits ut till Allstar-matchen. När laguppställningarna kom ut va inte mitt namn med på pappret, det va då vid 12 där på natten. Vafan tänkte jag har dom petat mig efter 3 jävla matcher som jag spelade direkt efter flygresan ???
Det visade sig dock att det inte var så, utan att de tyckte att dom inte kunde peta några som varit med å kämpat hela veckan på campen från Allstar-matchen å att dom hellre ville se mer av dom än att låta mig å Markus spela som redan va klara ändå. (Detta skulle visa vara ett idiotiskt beslut i slutändan, mer om det senare). Innan jag fick veta att det var anledningen dock så blev jag ju minst sagt bekymrad...
Jag å Mackan gjorde där på lördagen de två Morgonträningarna sen spelade vi en internmatch å tränade med det som skulle bli WSHL laget för att få mera is. På kvällen kollade vi på Allstarmatchen, 3700 på plats å man va grymt avundsjuk att man inte va på isen...
To be continued...
/Jörgen
Efter att ha lämnat flygplatsen med alla coowboys i Denver flög jag sista 2 timmarna till Fresno i ett pytteplan såntdär som är ungefär lika stor som en normalstor buss å tar kanske 30-40 passagerare lr nått. Jag fick sitta bredvid massa unga tjejer å nåra killar som hade vart på nån slags resa till Europa, typ åkt genom nån organisation lr nått ni vett, typ som en språkresa. Iaf vi det här laget börja jag bli otroligt trött, vart vaken ca 20 timmar om man inte räknar den lilla stela sömn jag fick i mig över Atlanten. Inte hade jag ätit nästan nånting heller, åt en grymt stabil frukost på Arlanda å sen den lilla pyttiga lunch man fick på planet, jag fick halva grannens låda med men det hjälpte inte såvärst mycket, blev inte nära på mätt iaf.
Som ishockeyspelare så spenderar man enorma mängder tid på att åka buss, flyg, bil osv mellan spelplatserna å det förekommer alltid endel aktiviteter ombord, tex kortspel, filmtittande osv, jag brukar dock sova endel så jag har utvecklat ett sätt att kunna slagga nästan hursomhelst varsomhelst. Så på det här lilla planet som ni förstår inte världens bekvämaste försökte jag ändå få i mig lite sömn. Att luta huvudet fönstret va ungefär som å luta det mot en stenvägg när någon körde med betongborr på andra sidan. Det va kort sagt ett öronbedövande ljud från motorerna hela vägen. Jag halvslumrade ändå största delen av dom där 2-2,5 timmarna. Till min förskräckning vaknade jag upp bara nån halvtimme eller så innan landning utav att folk, däribland flygpersonalen hade samlats runt en av reseledarna till den där gruppen framför mig. De höll på med den där syrgasmasken. "Jaha tänkte jag det fattas ju bara det, är vi påväg å störta nu också, aa fyfan jag ska klara det här med, jag är alldeles för stark för å dö." Men efter att jag vaknat till lite å insett att det bara var honom de satte på masken på å ingen annan använda dom så förstod jag att det va lugnt. Det var dock dåligt med syre i det lilla planet så mannen hade kollapsat, tuppat av, av nån anledning så de ringde på ambulans som väntade på honom å tog emot honom när vi kom till flygplatsen. Det kändes ändå lite olågiskt, det fanns ju små tjejer, mycket klenare individer än den här vuxna mannen på planet å ändå var det han som kollapsade. Ologiskt men det måste ha funnits andra bakomliggande orsaker.
Väl på plats på Fresno flygplats längtade jag bara precis som i planet innan att få komma på plats efter den långa resan, få en säng å gå direkt å lägga sig. Jag hade blivit tillsagd att de skulle möta upp mig på flygplatsen. Efter jag hämtat ut bagaget å kollat runt lite så träffade jag också på en kille i Fresno Monsters piké. -"Hey how was the flight?", Han berättade vad han hade för uppgift inom organisationen å det var typ marknadsföringsansvarig lr ngt liknande. Iaf, "So are you ready to go play a game?", - "Öhm, are you serious?" var väll ungefär mitt svar. "Yes we have a game in 25 minutes, Coach wants to see you right away."
-"You are to play hockey arent you?", .... "Yes I am." Hade lust å totalsåga honom men ville inte göra mig osams lr att dom skulle tycka att jag var klen. Så halvt arg å halvt segerlysten, nu skulle jag tamejfan visa dom där jävla jänkarna, så satt jag där å va trevlig mot honom frågade lite om staden å organisationen osv medans vi åkte dirket från flygplatsen till rinken. Det var bara en sak, jag hade inte ätit nå nästan på hela dagen, alltså ca 25 timar vi det taget pga tidsomställningen. Så jag frågade honom om jag kunde få käka nått innan matchen, om dom hade nå mat jag kunde få eller så. "Yes of course, we have plenty of food at the rink". Det har man hört fler gånger under året, att det är lugnt dom har massor med mat på rinken. Ja, visst men vafan är det för mat då ? (Jo det är flottiga pommes, hotdogs, chicken nuggets, med ketchup, muffins å pretzels. Kallar man det mat å spela match på ???) Ja, dom har ju en lite annan syn på det där här, bara en inflikning...
Så återigen till historien, jag var superduper-hunrig, vilket i mina mått mätt betyder att jag kunde ha ätit upp en hel häst själv. Men jag visste att jag absolut inte kunde låta hungern ta över när jag hade match direkt efter jag käkat. Han ringde coachen å bekräftade att vi var påväg. När vi var framme vid rinken var Maincampen i full gång, hela ishallen full med grabbar å trunkar överallt. Iaf så fick jag en varmkorv med bröd, otrligt flottig jävel å så frågade jag om jag kunde få nån frukt, då fixade han fram en näktarin åt mig å så såklart en gatorade å dricka. Så introducerade han mig till huvudtränaren. Jag satte mig å käkade å kolla på matchen som pågick. De hade beslutat sig, eftersom bilfärden från flyget tog lite längre än väntat att jag inte skulle hinna med nästa match som de tänkt så nu hade jag nån timme på mig å göra mig i ordning istället.
Så jag åt upp lät maten smälta ca 3,5 minut sen gick jag ner å bytte om. De hade gjort provisoriska omklädniingsrum av lakan som draperier å stolar inne i ishallen för att alla skulle få plats. När jag kom var det 200 spelare på plats, som skulle bantas ner till 23. 2 importplatser per lag å på campen fanns det, både en slovak, en sweizchare, två andra svenskar å så jag + att Markus va på ingång dagen efter. Iaf jag joggade igång å körde lite hårdare uppvärmning än vanligt för å väcka kroppen. Jag visste att jag va tvungen å värma ordentligt plus fokusera så jag inte skulle skada mig det första jag gjorde.
Kom jag ut på isen. Tekniken å skottet kändes okej, skridskoåkningen satt tycärr inte riktigt där efter bara ett ispass med Örebro innan jag åkte över. Match gick okej. Jag gjorde inte alls bort mig, jobbade ursinnigt hårt men hade väll inte så mkt läckert för mig direkt. Va inne på nått bakåt å blev bortpassad på nån give-and-go situation. Men under omständigheterna va jag ändå halvnöjd med min insats. Kände mig stark defensivt å säker med pucken.
Så va matchen över. Äntligen skulle jag få åka hem å sova. Pyttsan, jag skulle bo hos operations managern där också två andra spelare bodde. Men dom hade redan åkt hem sen tidigare så jag va tvungen å vänta på honom själv. vid kl 12 alltså midnatt "postade" dom vilka spelare som gått vidare från dagens matcher. Så han va tvungen å va kvar tills dess å sedan vänta tills alla lämnat för det var hans uppgift att låsa ishallen den kvällen... Suck. Jag väntade å väntade. Det sluta med att vi lämnade runt 01 å kom hem typ 20 min senare. Då va alltså klockan 10 på förmiddagen hemma i Sverige å jag gick upp 4 för å åka till Arlanda. 36 timmar hade jag vart vaken. Kom jag hem, tror jag fick lite fingor å mjölk innan jag la mig. Fick ja sova på en lädersoffa i vardagsrummet, med en filt jag fick av morsan. Mitt ovanför soffan satt AC-fläkten som brumma å spruta superkall luft. I de här delarna av USA går det ju inte att leva utan AC i huset. Men jag hatar kylan från dom där, luften å brummandet. Men dom tyckte väll att dom ville göra det extra skönt för mig å drog på ordentligt med kyla. Jaja, jag somnade ganska fort ändå var ju helt slut.
"You get to sleep in tommorrow, we put you in the 10 o'clock game so you can rest out". Ja men du fyfan va snällt, haha, det var väll nästan lite väl generöst av er!? :P
Jag vaknade kl 7 på morgonen, hade man sovit ca 5 timmar men va klarvaken såklart pga att klockan i sverige då var 4 på eftermiddagen. Låg å tänkte på lite av varje, lyckades väll få nån halvtimmes sömn ytterliggare innan halv 9 då det va dags å gå upp å käka frukost å dra iväg till rinken.
Andra matchen gick grymt. Jag var vansinnig inom mig samtidigt som jag var så grymt sugen på å komma igång å spela. Jag hade väll fortfarande inte någon bländade teknik därute men jag körde över allt som fanns därute. I periodpaus hyllade spelarna mig för mitt fysiska spel. "I have never seen a swede hit as much as you"- sa någon. "You're like fuckin' Kronwall out there!" sa nån annan. Jag vet inte om coacherna uppskattade mitt tokproppande lika mkt som mina lagkamrater, i efterhand kan jag tänka att de bara tyckte att jag rusa omkring å inte låg rätt i position, men just då var jag grymt nöjd med matchen. Gjorde det mesta bra med pucken med, hittade bra förstapass å tog upp pucken i banan några gånger...
Hade en till match på eftermiddan, då var jag lite nere i träsket igen, trött såklart. Hade väll inte fått världens bästa föda i mig heller. Operations managern som jag bodde hos kom ned till omklädningsrummet med hamburgare å pommes som han hämtat från In-and-out-burger, en kedja som jag tror dom bara har i Kalifornien å som dom är ortoligt stolta över, å ja visst är det goda hamburgare, helt klart men en annan hade väll föredragit lite spaghetti å köttfärsås framför dom där halvkalla svettig pommesen... Fick ju såklart läfsck med ;)
Så summa summarum tyckte jag att de tre matcherna jag fick på Maincampen; två okej insattser å en riktigt bra enligt mig själv, borde ses från coacherna som okej med, med tanke på omständigheterna alltså. Coacherna sa ju det till både mig å Markus med, att, vi vet att ni inte har vart på is sen i våras, alla killarna här har ju vart på is hela sommaren så ni kommer in i det... Jaja, jag tyckte jag hade visat att jag inte var nån "pussy" i alla fall.
På kvällen rullade Mackan in från flygplatsen, hans resa hade gått bra, inte alls lika stökig som min. Han fick träffa en värdfamilj direkt när han kom ner till hallen å de tog med sig honom till deras hus där han fick riktig mat å sova i en grym säng direkt. En annan blev återigen kvar i hallen tills kl 12.30 minst å fick sedermera åka hem å lägga sig på soffan :S
Dagen efter va det två morgonträningar, för dom som gått vidare. Två lag hade tagits ut till Allstar-matchen. När laguppställningarna kom ut va inte mitt namn med på pappret, det va då vid 12 där på natten. Vafan tänkte jag har dom petat mig efter 3 jävla matcher som jag spelade direkt efter flygresan ???
Det visade sig dock att det inte var så, utan att de tyckte att dom inte kunde peta några som varit med å kämpat hela veckan på campen från Allstar-matchen å att dom hellre ville se mer av dom än att låta mig å Markus spela som redan va klara ändå. (Detta skulle visa vara ett idiotiskt beslut i slutändan, mer om det senare). Innan jag fick veta att det var anledningen dock så blev jag ju minst sagt bekymrad...
Jag å Mackan gjorde där på lördagen de två Morgonträningarna sen spelade vi en internmatch å tränade med det som skulle bli WSHL laget för att få mera is. På kvällen kollade vi på Allstarmatchen, 3700 på plats å man va grymt avundsjuk att man inte va på isen...
To be continued...
/Jörgen
Kommentarer
Trackback
